Fästingfeber (Anaplasmos)

Fästingfeber orsakas av en intracellulärt (i granulocyter) växande gram-negativ bakterie som tidigare benämndes Ehrlichia, men som numera döpts om till Anaplasma phagocytophilum

Sjukdomen sprids via fästingbett och förekommer inom områden som är endemiska för andra fästingöverförda infektioner. Dubbelinfektion med borrelia finns rapporterat. Endast få fall upptäcks. Många infektioner är lindriga och självläkande. Sjukdomen är svår att diagnosticera och förbises sannolikt ofta.

Olika varianter av anaplasmoser är välkända feberorsaker hos häst, hund, katt och nötkreatur med många veterinärmedicinska fall i Sverige. Smittar inte mellan människor.

Förekomst: Okänd. Utomlands finns EliSpot test, DNA-PCR och mörkfältmikroskopiering DualDur. Fästingfeber behandlas med antibiotika.

Inkubationstid: 1-4 veckor.

Symtom

Feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk, trötthet, nattliga svettningar, sjukdomskänsla, illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré, hosta, neurologiska symtom, hudrodnad kan förekomma, lunginflammation, lunginfiltrat, andningsbesvär, njursvikt, förvirring, symtom från centrala nervsystemet så som kramper och koma.

Diagnos

Klinisk svår diagnos då symtomen är överlappande med många andra sjukdomstillstånd. Serologi blir positiv först efter 1-2 veckors sjukdom.